För ganska exakt sex år sedan, föreläste jag för personalen på företaget Granuldisk i Malmö.
Jag föreläste kring temat ”Arbetsglädje”, och berättade en hel del storys, och höll dessutom i ett par workshops. Ungefär på samma sätt som jag gör idag faktiskt.
Jag kom även in på ämnet ”tankar” [tänka sig… hehehe], och ställde frågan ”Vilken typ av materia är tankar gjorda av?” – en fråga som gav upphov till mängder av pannrynkor i rummet, som allesammans signalerade ”Vadå materia? Är han helt snurrig? Vem tusan har bokat denne pajas?”
Längst bak i rummet såg jag då en snubbe resa sig, med handen viftandes i luften, medan han yttrade följande ord på den grövsta malmöitiska du kan tänka dig:
– Jaouu vet va’ tankar e’ gjorda aouv!!!
Och jag tänkte, ”en sån jäkel… en besserwisser, såklart… och alltid en man… aldrig en kvinna… alltid män som ska visa sig på styva linan”.
Jag gav ordet till den ivrige mannen, och han utbrast ”FLUFF… tankar är gjorda av FLUFF!!!”.
Och jag blev helt stum… och tänkte ”jäklar… det var nog det klokaste jag hört någon säga kring tankar… shit.”
Jag menar så himla klokt, eller hur!?! Tankar är gjorda av ”fluff”, men verkar gjorda av ”verkligheten” när vi tänker dem.
– Wow.
Och sedan dess har jag berättat den här storyn, om den kloke Malmö-snubben, på föreläsningar runt om i landet, flera hundra gånger.
Och folk har gillat min story, och uppskattat metaforen/liknelsen att tankar är gjorda av fluff.
Men… det jag har upptäckt på senare tid, är att liknelsen ibland riskerar att begränsa insikten kring vad tankar egentligen är, i stället för att bredda och fördjupa.
Människor som ser tankar som ”fluff”, är såklart betjänta att inte se dem som verkliga bara för att de tar form i sinnet, men kan då och då få för sig – eftersom de just är gjorda av någonting, ”fluff alltså” – att de således måste hanteras, enligt följande logik:
– Tankar må vara gjorda av ”fluff”, men det är viktigt att ha rätt fluff i sinnet… så snälla Dennis, lär mig att avlägsna dåligt fluff, och i stället samla på bra fluff.
Den här typen av [felaktiga] logik tenderar att ställa till det för en del människor, eftersom ”fluffet” antyder att tanken är någonting annat än just ”ingenting” och således måste hanteras.
Numera, använder jag mig fortfarande av ”fluff”-liknelsen, men är noga med att be folk berätta för mig vad ”fluffet” – i sin tur – är gjort av.
Ungefär så här:
– Javisst, tanker är gjorda av ”fluff”, precis som geniet i Malmö avslöjade, men… kära lyssnare… vilken materia är fluffet gjort av?
Och det sanna svaret är… just ”ingenting alls”.
Så det så.
– Fluffa på, vänner… men fastna inte i fluffet.
Med kärlek,
Dennis