Ibland är vi människor på gott humör, och ibland är vi på dåligt humör.
Det gäller oss alla. Solen går upp och solen går ner.
Det goda humöret är egentligen själva ursprunget, men vi har alla en förmåga att låta tanken föra oss till en sämre plats. Det händer av sig själv. Ibland ofta. Ibland mer sällan.
I stunder av mörker, kan det emellertid vara bra att känna till följande:
1. Tanken har gjort dig så pass korkad, så att du tror att du är klok. Ta det chill, och håll flabben.
2. Låt händerna vara stilla. Slå inte, kasta inte.
3. Lägg ner ambitionen med att försöka hindra tanken. Låt den i stället komma och gå, utan att vilja förändra eller försköna den. Detsamma gäller känslan som följer med tanken. Låt den bara vara. Så gott du kan.
That’s it.
Och snart… ska du se att solen lyser igen.
Med kärlek,
Dennis
