Några rader om Tankar, direkt från hjärtat:
Den enda stund som faktiskt existerar, är NU.
Lägg märke till NU – detta ständigt pågående ögonblick.
Nuet har varken start– eller slutpunkt. Det bara är.
Det är i nuet som alla upplevelser av livet tar form: som en framtid, som ännu inte har hänt, eller som ett förflutet som faktiskt är över, eller som en upplevelse av den pågående stunden.
Ingenting av framtiden existerar nu. Kolla efter själv.
Ingenting alls av framtiden finns. Det finns ingen framtid.
Inte mer än som en tanke, som tänks – en dröm, alltså.
Detsamma gäller det förflutna. Faktiskt. Detta händer inte nu. Inte mer än i medvetandet, i psyket, som en dröm.
Vad som än hände då, händer det inte nu. Det är över och förbi.
Det betyder inte att du måste undvika att tänka på din historia, bara för att den är över. Eller att du skall låta bli att fundera kring framtiden, bara för att den endast är en tanke.
Nej, för tusan. Tänk hur mycket du vill.
Dock blir livet annorlunda för den som förstår att såväl det förflutna, som framtiden, endast är en tanke, och att även nuet, faktiskt också bara är en psykologisk upplevelse.
Vad du än tänker nu om nuet, finns det ju alltid en alternativ tanke som du skulle kunna tänkt, vilket betyder att upplevelsen, vilken den än är, endast är en tanke, ingenting annat än en tanke.
Livet, såsom vi upplever det, är en rad tankar – tankar på rad – i den här stunden.
Så… lägg märke till just den här stunden. Den går faktiskt inte att missa. Inte om du är vaken. Den är evig nämligen. Nuet är evigt.
Såvida du inte tänker [läs: drömmer] vill säga. Då missar du den. Tills du vaknar. Och inser att stunden är kvar, men drömmen förflyktigad.
Tankar kommer och går.
Tankar är bara tankar dock.
Ingenting annat.
Bara tankar.
Just ingenting annat. Bara … just ingenting.
Den som tänker är dock konstant.
Alltid samma.
Bortom tanken.
Alltid samma.
Var den som tänker.
Var dock ingen tanke.
Den kommer och går.
Du består.
Yeah.
Mvh,
Dennis Westerberg