Det spelar ingen roll om linjen är streckad eller heldragen vid korsningen. Somliga stannar aldrig upp. De rullar på. Hela tiden.
Snurrar på som satan, på gatan.
Även i sinnet minsann.
Spinner loss, så att det ryker ur öronen på dem.
Tills topplocket går.
Dumt.
Bättre att låta sinnet stilla sig emellanåt. Och stanna vid stopp, en stund.
För sin egen skull såklart.
Men även med hänsyn till medtrafikanterna: familjen, kollegorna… tja… alla.
Annars kan det bli dyrt.
Inte bara att behöva byta topplockspackning. Även motorn kan ta stryk.
Och hjärtat.
Ju.
Med kärlek,
Dennis
