Det känns härligt att insikter kring ”att en tanke just bara är en tanke” sprider sig – bland psykologer, föreläsare, coacher och bland ”vanligt folk”.
Minsann.
Nu senast hörde jag – i en podd om framgång – en snubbe säga ”tro inte på allt du tänker”.
Det är ledsamt emellertid att budskapet förvanskats – ungefär på det sätt som oftast händer i ”viskleken” – och att det inte längre får vara grundat i faktum.
Då hade det nämligen fortfarande uttryckts som ”tro inte på någonting alls av vad du tänker” (eftersom alla tankar just bara är tankar) och vi hade sluppit urvattna principen Tanke, som varandes precis det ”ingenting” som den alltid varit.
Risken är nämligen ”tro inte på allt du tänker”-budskapet inbjuder till ett sorterande av tankar i kategorierna ”sanna” och ”osanna”, vilket är dumt, eftersom sorterandet avslöjar en låg förståelse kring vad en tanke faktiskt är (ingenting annat än en tanke).
Risken är vidare, att den psykiska ohälsan ökar istället för att minska, pga. själva sorterandet, grubblandet, fixandet och trixandet (läs: att det oskyldigt leder till ett intrasslat tänkande som döljer den konstanta och oförstörbara sinnesfriden), vilket absolut inte var avsikten från början.
– Ingen tanke är någonting annat än just en tanke.
Dags för ett paradigmskifte inom psykologin (inklusive sådant som benämns som mental träning, personlig utveckling eller mindfulness).
//Dennis Westerberg