I den stund… då medvetandet breddas – av sig självt – och allt det vackra träder fram, och det fånigt fula, kusliga och obehagliga bleknar allt mer… ja, då återstår endast verkligheten som välkomnar dig med ett ”hej”.
Obefläckad, neutral och fylld… av lycka och mening.
Med kärlek,
Dennis
