Begreppet konst för mig, har ingenting med måleri att göra.
Inte egentligen.
Det är nämligen fullt möjligt – i min värld – att vara målare, utan att skapa konst, men också tänkbart att vara konstnär, utan att någonsin greppa tag i en pensel.
På samma sätt kan en musiker ”stay safe”, och hålla sig till notbladet – ”att lira covers” – eller kasta sig ut i det obestämda och riskera att landa platt – att skapa konst således.
Eller… att vara… förälder. Det är fanimej en konst… men också just ”konst” många gånger – att ta sig an världen utan facit.
Som förälder, som partner, som företagsledare, som kollega, som idrottare… som människa.
För mig, handlar konst ytterst om ”att låta det formlösa ta form”.
Just detta… ”att låta det formlösa få ta form”.
Bara så.
Alltså att luta sig tillbaka, och låta ingenting bli till någonting, utan förbestämd mall.
Fem ingredienser
Konst innehåller fem st. ”ingredienser” som är jag upplever har stor betydelse i livet:
Konst är…
… mänskligt – den skiljer oss från att ”bara” vara materia
… generöst – den handlar om att ge av sig själv till världen, med orden ”titta vad jag har gjort”
… riskabelt – den handlar om att omfamna det faktum att någon kommer att säga ”oj vad fult… det där kunde jag gjort mycket bättre”
… ett fundament för förändring – den utmanar status quo
… samhörighet [men också åtskillnad] – vi som gillar det här, och ni som gillar det där
– Vad är konst för dig?
Med kärlek,
Dennis
