I ett samtal med en VD som jag ska börja coacha om ett par veckor fick jag möjlighet att beskriva skillnaden mellan det som jag håller på med, och det som populärt kallas personlig utveckling eller mental träning.
Jag formulerade mig något i stil med följande:
”Personlig utveckling handlar om att skaffa sig någonting som man vill åt. Eller att skapa det man önskar bli. Det jag erbjuder är emellertid någonting helt annat. Nämligen att återupptäcka det man redan är. Och alltid har varit dessutom. Jag menar, varför gå en omväg?”
Och vi människor går många omvägar. Oskyldigt såklart.
Somliga människor försöker förtvivlat hitta tillbaka till nu, och glömmer således bort att just NU är den enda stund som finns. Allt annat är bara en tanke, som tänks i det pågående ögonblicket. En dröm alltså. Ingenting annat.
Man kan såklart fortsätta att drömma, eller så kan man vakna till faktum. Skillnaden må verka hårfin, men är gigantisk.
Så snart vi vaknar till faktum, och läger märke till den egentliga sanningen, nämligen att vi redan är det mod vi önskar bli, det självförtroende som vi söker eller den sinnesfrid vi letar efter, kan vi koppla av för ett ögonblick.
Ingenting nytt måste införskaffas. Ingenting nytt måste fixas till.
Någonting måste emellertid förstås, begripas.
Och i det ögonblicket som insikten om faktum kommer till oss – som en plötslig aha-upplevelse – blir livet aldrig någonsin mer detsamma.
Nuet är ett jungfruligt, färskt och lyckligt ögonblick.
Stilla, tyst och vackert.
Nuet är ett faktum. Allt annat är en tanke.
En dröm.
– Varsågod, en länk till ett videoklipp om NU:et på Facebook: https://www.facebook.com/dennis.michael.westerberg/videos/582510712210690/
Mvh,
Dennis Westerberg