Algoritmer är effektiva.
De sorterar. Filtrerar. Prioriterar.
Men vissa saker låter sig inte infångas i en formel.
Man kan inte kodifiera sorg.
Eller intuition.
Eller den där lilla nyansen i någons blick som viskar: ”jag förstår.”
Vi försöker ofta pressa in världen i strukturer – som om livet vore ett Excel-ark.
Men det som gör oss mänskliga händer mellan raderna.
Där det inte finns kod. Inga nyckeltal. Ingen logik.
En algoritm kan förutse nästa klick. Nästa köp. Nästa steg.
Men inte nästa insikt.
Inte nästa förälskelse.
Och definitivt inte varför just den rösten tröstar mer än alla andra.
När vi glömmer det – tappar vi lätt riktningen.
För även om AI är här för att stanna, måste vi komma ihåg:
– Det som verkligen betyder något låter sig inte mätas.
Med kärlek,
Dennis