Snällhet missförstås ofta.
Som något mjukt.
Något svagt.
Något som riskerar att bli utnyttjat.
Men sann snällhet är något helt annat.
Den kräver styrka.
Närvaro.
Mod.
Att vara snäll är att se den andre, även när man själv har bråttom.
Att välja omsorg, trots att det inte gynnar det egna egot i stunden.
Det är inte en mask.
Inte en strategi.
Det är ett sätt att leva.
Då känns den äkta.
Den som varit med om verklig snällhet vet.
Den förändrar stämningen i ett rum.
Den öppnar dörrar som annars förblir stängda.
Den bygger broar som logik och makt aldrig når.
Snällhet är inte detsamma som att vara mesig.
Snällhet är att våga vara mänsklig.
Med kärlek,
Dennis